Tildasyskon.JPG (218814 bytes)

De brevskrivande syskonen Jonsson omkring 1895.
Stående Jonas och Clara, sittande Matilda (Ulrikas farfars mor) och Anna.

 

Brev från Degerfors 1896-1904

Jag har renskrivit en brevsamling (ca 110 brev) från åren 1896-1904, som består av brevväxling mellan min farfars föräldrar och deras syskon och vänner. För er som har anknytning till Granö och Ekorrsele med flera orter i Degerfors socken i Västerbotten, kan denna brevsamling vara av stort intresse. Brevskrivarna ser ni nedan. Se även komplett orts- och personregister.

Man får genom breven en god bild av hur vardagen kunde te sig för enkelt bondfolk i Degerfors socken vid tiden för förra sekelskiftet. Folk umgås, gifter sig och får barn (inte nödvändigtvis i nämnd ordning...)och dör, går på väckelsemöten, berättar om första tågresan, arbetar i flottning, väver, ger varandra tips om små huskurer, skaffar symaskin, skvallrar i största allmänhet, har problem med husbondfolk och svärföräldrar, gör lumpen, emigrerar till Amerika, bygger hus eller är ensamma med barnen i långa perioder. Det genomgående är gemenskapen, och strävan att hålla kontakt med familjen, även sedan den splittrats åt olika håll. En mil på den tiden var betydligt längre än idag. Breven skickades ibland med reguljär post, men ofta tog man chensen att skicka breven med någon som var ute på resande fot och ändå skulle till den by som systern eller fästmannen bodde i.

Breven, som är skrivna av personer med mycket bristfällig skolgång, är dessutom en värdefull språklig källa, eftersom de till stor del är skrivna på dialekt. För den som inte har någon kännedom om den västerbottniska bonnskan torde de vara mer eller mindre oläsbara.

Register

 

"men jag har hört att när dom har giftat sig ida och Nils då skall dem fara här ifrån dem skall fara bort ti gärnvägen men jag säger stackars ida för den fyllpjasarn som är så grälsam då han kommer sig bland okänd folk nog går dett bra medan han är här och får hjälp jag tycker ida skull ha blivett rädd honom hon har nog fått stå och grin och bedja honom monga gonger hittils men de är sisådär hon som sade så monga gonger att hon aldrig skulle gifta sig förän hon skulle få sig en hemmanskar men int tror jag att Nils erickson har någott hemman"
(Anna Jonsson, 1898-08-14)

"jag kan ej med pännan om tala hur högt jag Älskar dig dett är just dig jag Älskar dig jag vil troget följa ok dig jag har trogen varit jag har beditt gud att han skulle gifva mig en ven som jag af hjärtat skulle få Älska ok jag kan säga att dett är just dig jag Älskar jag vil hoppas att gud skall gifva oss skärlek ok vännskap"
(Arvid Eriksson, 1904-05-08)

Brevskrivarna:
Matilda Jonsson (Granö, Ekorrsele, g. Eriksson 1880-1937)
Anna Jonsson (g. Jakobsson f 1874)
Clara Jonsson (Granö, Näsland, g. Wiberg f 1869)
Jonas Jonsson (Granö, f 1877)
Jon Larsson (Mesele, Granö, f 1829)
Arvid Eriksson (Ekorrsele, 1873-1955)
Augusta Johansson (Knaften)
Elsebett Hansen i Mo (Norge)
Johanna Persson (Ekorrsele)
Maria Persson (Ekorrsele)
Mina Eriksson (Ekorrlund)
Nils Oskar Andersson
Nils Jakobsson (1872-1919)
P A Hällman


"intet kan jag säga att det kennes lätt i afton ty jag måste se att dem går här och super är så fulla att dem ligger bredvid vägen o det är så ledsamt att se jag skulle vara så glad om jag viste att du aldrig vore eller komme i detta eländiga tilstånd"
(Tilda, 1904-05-29)