Kuriosa

En from Herrens man eller en grälsjuk despot?

Läs mer om 1600-talsprästen Erik Emporagrius Fluur som verkade i Skellefteå Landsförsamling.Tvingade han sitt husfolk att arbeta under gudstjänsttid? Vad var det egentligen som fick hans piga att slå matmodern till blånad? Och vad tyckte egentligen Karl XI om gästfriheten hos prästen 1694?

Till höger hans porträtt, målat 1691.

Erik Fluur.JPG (278846 bytes)

Profossen i Sorsele

På 1680-talet flyttade Hans Ersson från Granö, Degerfors, upp till Stensund utanför Sorsele. Läs om hur han bland annat vittnar i ett misshandelsmål, hanterar sina skulder och försvarar sin fiskerätt mot den alkoholiserade kaplanen.

 

I civilisationens gränsmarker

Hur gick det egentligen till när Sverige trängde in i lappmarken? Läs om Mårten Mårtensson, den förste nybyggaren i Falträsk, Lycksele, i början av 1700-talet. Han var av samiskt ursprung, men fann sig i det svenska systemet och blev bland annat länsman och klockare.

Från andra länder

Det är förvånansvärt hur stor del av släkten som hållit sig på samma platser genom seklen, men några kommer trots allt från andra länder.

Från Norge kommer till exempel en prästsläkt som sedan förgrenade sig in i Jämtland.

Från Finland kom en hel del "skogsfinnar", som flydde de osäkra förhållandena i det krigsdrabbade Finland för att odla upp nya marker i de svenska finnmarkerna. De var inte alltid omtyckta av de redan bofasta svenskarna, men lyckades ändå rota sig.

Krig och fred

Soldater, fältskärer och fältpräster - många är de som tvingades ut för att kriga för Sverige. Inte alla kom hem igen. Vissa hamnade i fångläger i Sibirien, och kom hem först efter många års umbäranden. Andra dog i fältsjuka i Tyskland under trettioåriga kriget...

 

Spinnel-Anna - en kämpastark kvinna

I nionde månaden skidade hon till Umeå för att hinna få rättigheterna till ett nybygge i Storsandsjön. Med hjälp av en krögare på vägen hann hon före en av de stora pamparna...

Om att veta sin plats...

I Tullus i Jämtland växte en stark och mäktig släkt fram. Rikedomarna kom till största delen från handeln med Norge. Läs om hemmet, som inte ansågs lämpligt för en "enkel" bonde på 1800-talet.

I slott...

Under 1500-talets slut verkade Nils Larsson Bjugg som slottsfogde vid Tre Kronor, kungens slott i Stockholm. Han ägde ett antal fastigheter i nuvarande Gamla Stan, av vilka säkert några finns kvar.

 

...och koja

Många var de som bröt ny mark och anlade nybyggen, särskilt under 1700-talet, då de generösa skattereglerna uppmuntrade till uppodling av nytt land. Dessa var starka och arbetsamma  människor, men hur många nybyggen kan man egentligen anlägga innan man blir betraktad som en hoppjerka?

Ond bråd död

Det är inte alla förunnat att dö i sotsäng - alltså av sjukdom och hög ålder. Läs om några lite ovanligare sätt att gå bort...

 

Grundandet av en stad

Hade det inte varit för Jakob Andersson Grubb, hade Umeå blivit stad redan 1621, istället för 1623. Vad var det som uppehöll honom, och vad hade egentligen Axel Oxenstierna att säga om det hela?

Willkommen, Bienvenu, Welcome!

Trodde ni att detta med utlandsstudier var en ny företeelse? Ingalunda.

 

Annorlunda yrken

Nog för att de flesta var bönder, men även många andra yrken förekommer i släktleden bakåt. Eller vad sägs om titeln Tobaksinspektör?

Postillan från 1763

När jag tog studenten fick jag en gammal postilla i present av min mormor Elsa. Den hade tillhört hennes farfar, Johan Efraimsson. Vid en närmare genombläddring fann jag att bokens ursprunglige ägare var en Lars Östensson i Gorkuträsk, och han hade plitat dit sitt namn och årtalet 1763. På vilka vägar kom den egentligen in i vår släkt? Gorkuträsk bestod av endast två gårdar, varav vår släkt bebodde den ena.

Kan man heta Graf?

I vissa delar av Dalarna har man än idag kvar namngivning efter den gård man hör till. På ett sätt kanske man kan likna det vid de skotska klannamnen (rätta mig om jag har fel).

Bland Jonas förfäder förekommer bland annat gårdsnamnen Graf,

 

Brott och straff

Säga vad man vill om dagens rättssystem, men det har förändrats betydligt genom århundradena. Läs om några rättsfall och deras påföljder.

 

Borgare i staden

Vilka var egentligen borgarna, och vad hade de för privilegier? Läs om några stadsbor från fordom.

Tord.JPG (41337 bytes)

Kan vi spåra oss tillbaka till vikingarna?

Den magiska och mytomspunna Bureätten kommer de flesta norrlandssläkter förr eller senare in på. Vissa perioder gjordes det gällande att man kunde spåra släkten så långt tillbaka som till en runsten vid Skoklosters kyrka, rest efter Tord i Byr vid 1000-talets mitt av den kände ristaren Fot.

Stenen är vacker, och sagan likaså, men längre än till Fale i Skön på 1300-talet vill nog ingen forskare med hedern i behåll räkna sina gener. Den som ändå vill läsa om sagan tillbaka till Tord i Byr kan göra det här.

Den som hellre tar del av Urban Sikeborgs källkritiska undersökning av myten om Bure gör det lämpligen här.

 

Handelsmän och resande

"Man måste anpassa sig till marknaden". Läs om Graf Per Olsson som flyttade norrut med hela familjen, Tullussläkten som blev rik och Per Jonsson som fick sina handelsrättigheter direkt av Gustaf Vasa.